EcoNews

Jenny Strand och Ann Rask har grundat stiftelsen Ett klick för skogen.

Reportage. Säg insamling till välgörenhet och de flesta tänker antagligen på tv-galor, Radiohjälpen eller bössor på stan. Men de senaste åren har nya former för pengaskramling växt fram på nätet.

Köp hotade skogar, dela ut mat till svältande och stöd arbetet mot aids genom ett enkelt klick på en hemsida. Utan att själv betala en krona. 

Jag surfar in på en hemsida, Charity Click Donation, och får genast göra ett val vilket område jag vill stödja. Sex olika knappar i rad på en ovanligt grå sajt.

Genom att bara klicka på en av dem, märkt ”Help the environment” har jag plötsligt hjälpt till att bevara regnskog i Mexiko, Brasilien och Malaysia, köpt utsläppsrätter, bidragit till byggande av solfångare i u-länder och sparat en bit andra viktiga biotoper runt om i världen. Skärmen exploderar i färgsprakande banners som tackar för donationen.

Varje ruta försöker locka till att skriva under protestlistor och läsa om allehanda projekt. Sajten är en uppsamlare för ett stort antal ”klicka för välgörenhets”-domäner.

För det finns en uppsjö. Särskilt många är de i USA. Det finns, än så länge, inte många i Sverige. Den enda renodlade sajten är Ett klick för skogen, vars senaste kampanj förra året för att rädda skogsområdet Verle i Ale, slutade lyckligt.

Under Verleskogens höga trädkronor frodas skyddsvärda och sällsynta arter såsom spindelblomster, korktaggsvamp och klockpyrola.

Samlade in tre miljoner med klickfunktion
Stiftelsen Ett klick för skogen hade samlat in dryga tre miljoner kronor genom klickfunktionen på sin sajt, försäljning på sin webbaffär och via sedvanliga donationer från allmänheten och företag. Resten, 4,3 miljoner kronor, betalades av Ale kommun, Västkuststiftelsen, Naturvårdsverket och Fältbiologerna.

Jenny Strand är tillsammans med Ann Rask stiftelsens grundare.

– När Ann och jag var små vistades vi mycket i skogen. När vi sedan flyttade utomlands, jag till London och Ann till Australien saknade vi den svenska skogen. Vi började tänka på att göra något för att bevara den. Först tänkte vi att vi skulle betala tio procent av det vi tjänade till det men vi hittade ingen organisation som sysslade med att bevara gammelskog, säger Jenny Strand.

Gammelskog är en typ av skog som är relativt orörd och därigenom tillåtits bli mycket gammal. Något som kan ha stor betydelse för ömtåliga och hotade delar av flora och fauna.

Hämtade idén från Amerika
Jenny Strand och Ann Rask bestämde sig för att göra något själva. De ville tänka annorlunda, på ett nytt sätt.

– Vi valde att lägga upp det på internet. Folk i dag har så lite tid men vi ville att alla skulle kunna bidra ändå.

Förlagan hittade de i The Rainforest site, en av de sajter som det amerikanska välgörenhetsnätverket Greater Good driver.

Det tog ungefär ett år att komma igång. Det var framförallt viktigt att stadgarna blev solida, så att skogen som skyddats genom Ett klick för skogen skulle fortsätta vara fredad, även om stiftelsen skulle upplösas i framtiden. Dessutom var det till en början inte helt lätt att hitta sponsorer.

– Det var många företag som redan var uppbundna och sponsrade andra saker, som idrottsrörelsen och Röda korset, vilket så klart också är bra.

Inte vilka sponsorer som helst
Ett klick för skogen har numera en person som undersöker eventuella potentiella sponsorer.

– Ja, vi tar inte in vem som helst. De måste ha ett miljötänk och så klart inte själva avverka gammelskog.

Förutom klicken så får stiftelsen in pengar på traditionellt donationsvis. Dessutom har de en webbutik, där de bland annat säljer träd och vykort.

Jenny Strand berättar att det är ett 50-50 förhållande mellan sajtklicken och de andra finansieringsvägarna. I alla fall när det gäller uppköpet av den första skogen i Årrenjarka i Lappland.

Får förslag på skog
Verksamheten har vuxit med tiden och i dag är Ett klick för skogen ett team. De har kontinuerlig kontakt med bland annat Skogsvårdsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och ekoturistföretag.

Härifrån får de förslag på skogsområden som kan vara intressanta att köpa upp med de pengar som genererats. Sedan rådgör de med den miljöexpertgrupp som är knuten till stiftelsen. Tillsammans bestämmer de om vilket område som är mest skyddsvärt och som de ska fokusera på i nästa kampanj.

Skogen ska vara klassad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen, områden med en avgörande betydelse för hotade arter. De tittar också på så kallade nyckelarter i området. En nyckelart är en organism som är särskilt viktig för ett ekosystems överlevnad. Om man hittar nyckelarter i ett miljöområde är det också ett tecken på att ekosystemet är välmående.

Just nu är Ett klick för skogen i ett mellanläge. Det pågår ett ständigt letande efter sponsorer och man funderar på nya skogar.

Arbetet med att hitta det nästa området har påverkats av den senast fullföljda kampanjen, som landade i att Verleskogen utanför Ale skyddades.

Klickpengarna räckte i det fallet inte till men till slut gick bland annat kommunen, Västkuststiftelsen och Fältbiologerna in och fyllde igen de ekonomiska luckorna.

– Ja, vi vill ju helst inte ta på oss en lika stor insamling igen eftersom det visade sig tufft att få ihop nog med pengar i tid. Men som sagt, det beror helt på vilket skogsområde som är i störst behov av skydd. Kanske kan vi få ihop ett samarbete med andra aktörer tidigare, säger Jenny Strand.

Sex sajter med fem miljoner unika klickare
Under Greater Goods parasoll återfinns sex kampanjsajter som alla fokuserar på ett särskilt område. Svält, analfabetism, barnhälsa, djurskydd, bröstcancer och bevarande av regnskogen.

Den första av dessa var The Hunger Site som startades av aktivisten Jim Breen redan 1999. Han verkade för att bekämpa världssvälten och såg en stor potential i internet. Sajten verkar ha varit den första i sitt slag. Greater Good-nätverket har sedan dess grenat ut sig och fått mycket uppmärksamhet. Förra året hade nätverket i snitt fem miljoner unika klickare och besökare i månaden, enligt amerikanska mätinstitutionen NetNielsen.

Når fram från mun till mun
Precis som i Ett klick för skogen handlar framgången att nå ut främst om mun till mun-metoden och att närvara i andra sociala sammanhang på nätet, som till exempel Facebook, förklarar Rosemary Jones, som är PR-ansvarig för Greater Good-nätverket.

Frågan är då varför inte fler av de etablerade välgörenhetsorganisationerna använder klickfunktion på sina sajter, som ett komplement.

Jenny Strand berättar att flera föreningar har hört av sig och varit nyfikna på hur Ett klick för skogen arbetar. Det har handlat både om idrotts- och miljögrupper. Hon tror därför att det kommer att bli fler framöver.

Rosemary Jones menar att anledningen till att fler inte använder klickfunktionen ligger i att den inte är så enkel som den ser ut.

– Vi har ett helt team för att få allt att fungera som det ska.

Vi-skogen funderar på nät-klick
Vi-skogen är en kampanj som syftar till återplantering av träd i Afrika. Ann Mari Naeve, som är marknadsförigsansvarig och menar att de kan komma att börja använda sig av nät-klick i framtiden.

– Vi håller just nu på att ser på hur vi kan göra vår hemsida mer säljande. Inget är klart än men det är en möjlighet som har diskuterats. Vi har också pratat om att kunna göra gåvor via sms.

Portaler för etisk webbshopping 
En annan ganska ny företeelse är så kallade charity malls, ett sorts portaler för en mer etisk form av webbshopping. De är också företagsfinansierade.

I Sverige finns än så länge bara en, Godstart.se. Genom att registrera sig och använda sajten som startsida på sin dator hjälper man till att samla in pengar till en organisation som man själv väljer ur ett urval.

Här återfinns bland annat Ett klick för skogen men det populäraste valet är Rädda barnen. Sajten får delvis in pengar från traditionella nätannonser. De ansvariga för sajten är ideellt engagerade och all vinst från reklamen går direkt till välgörenhetsgrupperna.

Man kan även via länkar klicka sig vidare till en mängd olika webbutiker. Genom att ta vägen genom sajten gör man så att respektive företag skänker en viss summa, det är olika för varje webbshop, till den valda välgörenhetsorganisationen.

Varje användare kan själv se hur mycket man personligen har samlat in.

Anders Torkelsson, pressansvarig på God start skiljer på två former av företag, som bidrar till konceptet. Å ena sidan de som hjälper sajten att fungera rent praktiskt, genom att erbjuda gratis webbhotellplats och så vidare.

Eftersom dessa stödjer sajten och ger av sin tid utan att själva vinna ekonomiskt på det.

– Den andra kategorin företag som syns på Godstart är annonsörer. Till dessa har vi ett mer affärsmässigt förhållande- för dem är vi som vilken sajt som helst med mycket trafik.

Välgörenhetsportaler svåra att granska
Granskningsorganisationen Charity Navigator undersöker amerikanska grupper som sysslar med välgörenhet. I ett inlägg på deras webb diskuterar de charity malls och varnar för att de kan vara svåra att granska, då de ofta fungerar som vinstdrivande företag och därigenom faller utanför mallen för Charity Navigators ögon.

Vad man kan göra är att kolla vilka organisationer som pengarna går till, och om dessa är pålitliga, det vill säga har fått ”en bra recension” av Charity Navigator eller som i Sverige, om de har ett så kallat 90-konto.

Organisationer och stiftelser som har 90-konton har granskats av SFI, Stiftelsen För Insamlingskontroll. SFI bevakar välgörenhetsgrupper utifrån givarens intressen för att pengarna ska hamna där det är sagt. Samtliga grupper som finns med i urvalet hos God start har 90-konton.

Donera risplantor till fattiga
Bakgrundsbilden på sajten skiner grönt av risplantor. Freerice.com är verkligen en särling bland välgörenhetssajterna. Här ger man bort ris till behövande genom kunskap. Det första som man ser på hemsidan liknar något hämtat från ordkunskapsdelen i en engelsk version av högskoleprovet.

Gissar man rätt på ett ords betydelse doneras tio riskorn till fattiga, genom FN:s World Food Program. Svarar man fel återkommer ordet lite senare, för en ny chans. Man kan också välja bland andra kategorier, att identifiera konstnären bakom en berömd tavla, kemiska formler eller matteproblem.

Free rice startade 2007 av privatpersonen John Breen. Numera sköts den av FN. Meningen är att man ska lära samtidigt som man gör nytta för andra. Liksom tidigare exempel är sajten annonsdriven och samlade under januari månad i år (2010) in motsvarande närmare 75 600 dagsportioner av ris.

Samhällsansvar viktigare för företag
Att företag visar ett samhälleligt ansvar är i sig inget nytt. Det kallas med ett populärt uttryck CSR, eller Corporate Social Responsibility. Begreppet delas ofta upp i tre ansvarsområden, som företag bör ha. Ett etiskt, ett miljö- och ett socialt ansvarstänk.

Genom historien finns mängder av exempel på en ignorant inställning från företagens sida i den här frågan.

Är ovan nämnda uttryck för omtanke från företagens sida tecken på ett skifte åt ett större ansvarstagande håll?

Anders Torkelsson som är pressansvarig för God start ger sin bild.

– Vi tycker oss se en generell trend mot att Corporate Social Responsibility blir viktigare för företag. Eftersom många av våra användare uppskattar företag som tar samhällsansvar är ambitionen med godstart.se att bli den naturliga annonsplatsen för företag med en tydlig CSR-agenda. De når användare som tycker samhällsansvar är viktigt och annonspengarna går till välgörenhet. Det är ett klassiskt win-win-upplägg.

Snabbkonsumtion av välgörenhet
Marie Grusell forskar om reklam vid JMG, Institutionen för Journalistik och masskommunikation i Göteborg. Hon menar att man kan ha två synsätt på fenomenet.

– Man kan se denna form av reklam som ett uttryck för ett företags önskan om att visa på socialt ansvar. Genom reklamformen exponerar man sitt varumärke, samtidigt som man gör en god handling - en form av dubbel positiv effekt för företaget. Ur ett mer samhälleligt perspektiv kan man nästan se reklamformen som en form av snabbmatskonsumtion. Vi konsumerar välgörenhet snabbt och utan eftertanke. Det är naturligtvis väldigt individuellt men… en del kanske till och med stillar ett dåligt samvete genom att "klicka". Vi gör en god handling som förmodligen upplevs mer kraftfull än dess reella effekt egentligen är, säger hon.

Politisk arena kommersialiseras
Forskaren Björn Danielsson vid JMG i Göteborg har bakgrund i statsvetenskapen och ser framväxandet av fenomenen dels som en följd av den tekniska utvecklingen och dels som ett uttryck för en växande social verksamhet på nätet.

Men också som en del av ett förflyttande av politiken, en sorts kommersialisering av den politiska arenan. Han manar till uppmärksamhet. Vinsttänket finns ständigt med som en aspekt i företagens beslut.

– Vi är alla konsumenter och man ska vara medveten om att det ligger medieplanering bakom. Men å andra sidan tror jag de flesta konsumenter inser det.

En reklamform som utvecklas
De flesta av de som Econews har pratat med verkar hursomhelst ense om att varianterna av företagsfinansierad välgörenhet på nätet kommer att fortsätta att breda ut sig.

 – Framtiden för nätbaserat välgörenhetsarbete kommer att fortsätta handla mycket om interaktivitet. Vi försöker jobba med att ta ner arbetet till en lägre nivå, så att vem som helst kommer att kunna gå in och stödja ett specifikt projekt, säger Rosemary Jones.

Och ur sitt perspektiv säger Marie Grusell:

– Det här är en reklamform som jag tror vi kommer att se mer av i framtiden och i än mer utvecklade former.

Text: Björn Schagerström
Bilder: Camilla/Ett klick för skogen, Jukka Lausmaa samt Johannes Glännman